Nu tänker jag ge det ännu ett försök.. Att börja blogga alltså! För tillfället har jag mycket att få ur mig, mycket som händer i mitt liv just nu, har inte direkt någon jag känner att jag verkligen kan prata med, inte någon som visat att jag kan gråta när jag vill eller bara skratta för den delen, jag är bra på just de, skratta är en del av mig och min personlighet, jag är en glad person... Egentligen iallafall!
Min man kan jag alltid prata med, han är smart och en väldigt opartisk människa i mångt och mycket vilket i mina ögon är en väldigt bra egenskap!

Denna blogg har jag startat för mig själv och för mitt mående, vissa känsliga inlägg kommer att lösenordsskyddas för att alla inte har med allt att göra och att jag med noggrannhet lämnar ut lösenordet till de jag vill..

Som många av er vet har detta år varit både det bästa och ett av det tuffaste jag genomgått. Vunnit mycket men förlorat en del.. En stor del...

Tänkte inte dra det mest negativa i mitt första inlägg.. Utan det som håller mig ovanför ytan, jo min man och våra otroligt fina barn! Vi ska om endast 1,5 vecka äntligen få flytta till vårt hus ute på landet bland lugn, som vi längtat att komma ifrån denna lägenhet, att få ge våra barn en uppväxt utan stress och avgaser!

Vart ett fruktansvärt "bladdrigt" inlägg så de som orkat läsa ska ju ha en eloge! ;-)
Kommentarer är mer än välkomna, feedback på det man skriver eller för den delen gör är alltid roligt!